- Totalt 0 kr
Bettet – Mer än bara ett styrmedel
Du spänner sadelgjorden och rättar till tyglarna. När du ber hästen skritta fram känns den plötsligt annorlunda. Kanske gapar den, tuggar frenetiskt på bettet eller undviker kontakten genom att höja huvudet. Du börjar fundera – behöver du byta bett?
Att välja rätt bett till en häst handlar om mycket mer än att bara gå på vad som är populärt eller vad andra ryttare rekommenderar. Det påverkar hur hästen tar kontakt med ryttarens hand och kan vara skillnaden mellan en mjuk, lyhörd häst och en som spänner sig och stretar emot.
Men vilket bett passar egentligen din häst? Och vad kan du göra om din häst visar tecken på obehag?
Tecken på att hästen inte trivs med sitt bett
Hästens mun är ett av de mest känsliga områdena på kroppen. Problem med bettet kan leda till irritation och stress, vilket kan påverka både ridningen och hästens allmänna välmående. Här är några tydliga signaler på att bettet inte passar:
- Hästen gapar eller tuggar överdrivet mycket på bettet
- Undviker kontakt genom att gå bakom lod eller höja huvudet
- Slår med huvudet vid tygeltag
- Trycker tungan uppåt eller sticker ut den genom munnen
- Känns stum och motvillig eller blir för stark i handen
Om din häst visar dessa beteenden är det viktigt att se över både bettet och hur du använder det i ridningen.
Olika typer av bett och deras inverkan
Bett delas huvudsakligen in i två kategorier – tränsbett, som verkar genom direkt tryck, och bett med hävstång, som förstärker ryttarens tygelhjälper.
Tränsbett – Direktkontakt och mjukare påverkan
Tvådelat tränsbett Ett av de mest använda betten. Det ger ett punkttryck på lanerna och kan även trycka lätt mot gommen vid tygeltag. Passar många hästar men kan kännas skarpt på känsliga individer.
Tredelat tränsbett Ett mjukare alternativ där trycket fördelas jämnare över lanerna och tungan, vilket minskar gomtrycket. Bra för hästar som är känsliga i munnen eller ogillar den så kallade nötknäppareffekten från tvådelade bett.
Rakt tränsbett Har ingen ledning och ger en jämn tryckfördelning över tungan och lanerna. Passar hästar som ogillar för mycket rörelse i munnen eller som trivs med ett mer stabilt bett.
Bett med hävstång – Förstärker tygeltagen
Pelham-bett En kombination av tränsbett och stångbett, används ofta med två tyglar för att ge ryttaren mer kontroll. Kan passa hästar som behöver extra stöd, men kräver en balanserad hand.
Stångbett Används framförallt inom dressyr på högre nivåer. Trycket delas mellan lanerna, hakan och nacken och skapar en mer stabil och samlad känsla. Kräver en erfaren ryttare.
Gag-bett Förstärker trycket uppåt och används ofta på hästar som behöver mer lyft i fronten eller som har en tendens att bli tunga i handen. Kräver en mjuk och känslig hand.
Hur du väljer rätt bett för din häst
1. Mät hästens mun och välj rätt storlek
Bettets storlek är avgörande för komforten. Ett för kort bett kan nypa i mungiporna, medan ett för långt bett rör sig för mycket i munnen och blir instabilt.
För att hitta rätt storlek:
- Mät bredden på hästens mun och välj ett bett som är 5–10 mm längre än detta.
- Kontrollera att tränsbettet skapar två små veck i mungiporna när det sitter korrekt.
2. Anpassa bettets tjocklek
Bettets tjocklek påverkar hur det känns i munnen.
- Hästar med låg gom har mindre utrymme i munnen och kan trivas bättre med ett tunnare bett.
- Hästar med bredare laner kan ha fördel av ett tjockare bett, då det fördelar trycket bättre.
3. Ta hänsyn till hästens beteende
Observera hur din häst reagerar vid tränsning och ridning:
- Tar hästen bettet självmant eller tvekar den?
- Känns den mjuk och följsam eller stum och motvillig?
- Gapar den eller undviker kontakt med bettet?
Dessa signaler kan hjälpa dig att avgöra om bettet du använder är rätt för din häst.
4. Regelbunden tandkontroll är avgörande
En häst med hakar eller vassa tänder kan reagera negativt på bettet, även om det är rätt anpassat. Regelbundna tandkontroller säkerställer att hästens munhälsa inte påverkar ridningen negativt.
Vanliga misstag vid bettval – och hur du undviker dem
Många ryttare byter till ett skarpare bett för att få mer kontroll när hästen känns stark. Men i de flesta fall ligger problemet i träningen, sitsen eller ryttarens hand.
Vanliga misstag inkluderar:
- Att byta till ett skarpare bett istället för att förbättra träningen och kommunikationen.
- Att ignorera hästens munhälsa och inte kontrollera tänder och tandkött.
- Att välja fel storlek eller tjocklek på bettet, vilket kan skapa onödigt obehag.
- Att använda ett bett för att lösa ett träningsproblem istället för att arbeta med grunderna.
Rätt bett är en del av en fungerande kommunikation mellan häst och ryttare, men det kan aldrig ersätta korrekt träning och balans.